Etikett: Att hedra sabatten

[Ur ”The Great Gospel of John” av Jakob Lorber, bok 1 av 25; kap. 50]

[1] Herren: ”Det lämpligaste sättet att ära sabbaten är dock att ni borde vara mer aktivt sysselsatta i att göra gott än på någon annan dag.

[2] Dräng-arbete, med vilket jag menar att arbeta för löner och belöningar från världen, borde ni från och med nu inte utföra varken på en normal veckodag och ännu mindre på en sabbat, därför att från och med nu skall varje dag vara en sabbat och varje sabbat en full arbetsdag. Med detta, min vän, har du nu en fullständig regel om hur ni i framtiden skall tjäna Gud. Låt oss lämna det med detta.”

[3] Säger översteprästen: ”Jag inser nu tydligt denna regels heliga sanning, som jag är glad att ta som ett bud. Men med de befästa judarna kommer det att krävas mycket innan denna regel, som framspringer ur den rent gudomliga viljan, skall bli begriplig för dem i sin fullaste sanning. Jag fruktar att väldigt många inte kommer att godta denna regel innan världens slut, därför att människor redan är vana vid sabbaten från antiken och inte vill att den tas ifrån dem. Åh, för det första kommer detta att kräva mycket ansträngning och arbete.”

[4] Jag sade: ”Det är inte alls nödvändigt att sabbaten helt skall överges, utan bara dess stolligheter. Gud Herren kräver inte era tjänster och vördnad, ty han har skapat världen och människan utan någons hjälp och ber bara människorna om att erkänna och älska honom med all sin kraft, och detta inte bara på sabbaten utan varje dag oavbrutet.

[5]  Vilken typ av gudomlig tjänst är det som gör att ni bara kommer ihåg Gud på en sabbat men aldrig under veckan? Är inte Gud densamme, oföränderlige Guden varje dag? Låter Han inte solen gå upp varje dag och låter ljuset stråla över de rättfärdiga och orättfärdiga, av vilka det alltid finns vida mera än de rättfärdiga?[6] Arbetar inte Gud Själv på samma sätt varje dag? Om emellertid Gud Själv inte tar helgledigt, varför bör människor behålla helgdagar bara för lättjans skull? Därför att ingenting bryr de sig mera om på en sabbat än att vara sysslolösa. Men genom detta tjänar de Gud på sämsta möjliga sätt.

[7] Ty det är Guds vilja att människor mer och mer skall vänja sig vid kärleksverksamhet, så att de en gång på den andra sidan kommer att vara kapabla till mycket arbete och ansträngning och endast i sådan verksamhet kommer att kunna söka och finna den sanna och högsta möjliga salighet. Skulle människor någonsin kunna uppnå detta inom sig själva genom sysslolöshet? Jag säger er: aldrig.

[8] På arbetsdagarna, fastän hon faktiskt arbetar, idkar människan bara själviskhet, ty då arbetar hon för sitt kött och benämner det hon erhåller för sitt eget. Den som än vill erhålla detta från henne måste köpa det genom arbete eller med pengar, i annat fall skulle hon inte få någonting av betydelse från någon. Om människor därför bara odlar sin egen själviskhet på arbetsdagar och tillbringar sabbaten, som den enda dagen på vilken de bör utöva kärleksverksamhet, i den mest omedgörliga sysslolöshet, så uppstår den mycket allvarliga frågan: när bör eller skall folk utöva den enda sanna gudstjänsten, som består i kärleksfull tjänst gentemot medmänniskan?

[9] Gud Själv är inte ens för ett ögonblick sysslolös utan ständigt verksam för mänskligheten och aldrig för Sig Själv. Han behöver inte en jord för sig själv, eller en sol, en måne, alla stjärnorna eller något som finnes däri eller utgår från desamma. Gud behöver inte allt detta. Men alla skapade andar och människor behöver det, och för deras skull är Herren ständigt verksam.

[10] Om Herren, vars arbete pågår varje dag och som ständigt är verksam för mänskligheten, önskar att människorna som Hans barn skall vara liksom Honom i allt, hur kan det någonsin ha varit Hans vilja att människorna, efter sex själviskt tillbringade dagar, på den sjunde dagen tillfredsställande bör tjäna Honom genom omedgörlig sysslolöshet och hedra honom, Den evigt verksamma, genom lättja?

[11]Jag säger nu detta tämligen klart till dig, som är överstepräst, så att du i framtiden – väl medveten om vem Den Ende är, som har sagt detta till dig –  skall visa din församling sabbaten i ett bättre ljus än som har varit fallet från Moses fram till nu. Ty på samma sätt, som jag nu har förklarat sabbaten för dig, hade det också givits till Moses. Men folket förvandlade den bara alltför snart till en hednisk dag av sysslolöshet, och trodde på att göra Gud en god tjänst genom att vara overksamma och att straffa dem som ibland också på sabbaten vågade utföra någon liten uppgift eller ge någon nyttig hjälp till en sjuk person. Åh vilken stor blindhet. Åh, vilken enorm dåraktighet.’

[12] Säger översteprästen, ganska förkrossad av sanningen: ”Åh vilken helig sanning som kommer ut ur din mun. Ja, nu är allt klart för mig. Först nu har du, Herre, tagit bort Mose trefaldiga slöja från mina ögon. Herre, nu finns det inget behov av ytterligare mirakel, ty här räcker det med bara Ditt heliga ord. Och jag vidhåller av min fullaste övertygelse att de som i framtiden tror på Dig enbart på grund av miraklerna men inte på Dina i högsta grad sanna ord kommer inte att äga en sann levande tro, utan istället vara bara lata, mekaniska följare av Din lära och heliga vilja. Men med oss kommer det att vara annorlunda. Inte de under som din närvaro har skänkt oss, utan endast Dina heliga och högst sanna ord, kommer att frambringa och uppväcka den sanna, levande tron ​​och den fullaste kärleken till Dig i våra hjärtan – och ut ur Dig Själv och endast på grund av Dig också emot alla människor i rätt mått. Och sålunda kommer Din vilja att ske för evigt, vilket Du, Herre, nu har gjort så överflödande tydligt för oss.”

[13] Jag sade: ”Amen. Ja, kära vän och bror, sålunda är det rätt och gott. Därför att bara på detta sätt skall du bli fullkomlig på samma sätt som Fadern i Himlen är fullkomlig. Men när du är fullkomlig så är du också ett sant Guds barn, och kan hela tiden vända dig till honom: ”Abba, kära fader”. Och vad du än kommer att be Honom om, som Hans sanna barn, det skall han också ge dig. Ty Fadern är utomordentligt god och ger sina barn allt Han har. Men ät och drick nu, för maten här är inte från denna jord, utan Fadern sänder den till dig från himlen och är nu själv ibland er.’

Översättning från engelska av mig.
[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  

https://www.jakob-lorber-australia.net