[Ur ”The Great Gospel of John” av Jakob Lorber, bok 1; kap. 46; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]

ÅTER TILL SYKAR. [1] 

Som redan tidigare nämnts var vi faktiskt inte på toppen av berget, 

utan längre ner vid den första stigningen på grund av det större utrymmet 

där vilket var lämpligt för den stora folkmassan som hade följt Mig från 

staden, bland vilka det fanns många gamla och redan ganska svaga människor som i den betydande hettan under dagen knappast skulle ha nått toppen av berget. Men vi var ändå ganska högt upp och nedstigningen var bara långsam eftersom skymningen gjorde det svårt att se stigen för vissa 

människor med svag syn.[2] 

När vi sålunda långsamt och försiktigt kom ned från berget till slätmark 

låg en man, som var täckt med fula sår, vid vägkanten. Han kom snabbt upp

på fötterna, kom till Mig och sade med sorgsen röst: ”Herre, om det bara vore 

din vilja, så kunde du göra mig ren. ”Och jag sträckte ut min hand över 

honom och sade:” Så det är min vilja att du ska bli ren.” På ett ögonblick var 

den sjuka mannen renad från sin spetälska. Alla svullnader, sårskorpor och 

fjäll hade plötsligt försvunnit. Eftersom det hade varit ett särskilt allvarligt 

fall av spetälska, som var utom hjälp från någon läkare, blev alla människor ganska förvånade när de såg hur denne man plötsligt blev så ren från sin spetälska.[3] 

Nu avsåg den renade mannen att prisa Mig högt, men jag varnade honom 

på allvar och säger:

”Jag uppmanar dig att du för tillfället inte får berätta 

detta för någon, förutom för översteprästen. Gå till honom; han går bakom 

oss med Mina lärjungar. När han kommer att ha fått bekräftat att du är 

renad, gå då hem och offra på altaret så som Moses har föreskrivit.[4] 

Den renade mannen gjorde omedelbart vad jag bad honom om. 

Översteprästen blev också mycket förvånad och sade: ”Om en läkare hade 

sagt till mig: ”Se, jag kommer att bota den här mannen,” skulle jag bara ha

skrattat och sagt: ”Åh, din dåre, gå till Eufrat och försök att ösa ur den. Varje 

hink som dras upp kommer att ersättas med ett hundra tusen. Men det 

borde fortfarande vara lättare för dig att tömma Eufrat än att återställa 

hälsan för den här mannen, vars kött redan har börjat sönderfalla. ”Och 

den man, som vi nu har känt igen som Messias, lyckades göra detta med 

ett enda ord. I själva verket är det tillräckligt för oss. Han är definitivt 

Kristus. Vi behöver inte några ytterligare bevis.

[5] Sannerligen om någon i dag skulle be mig om en skjorta, skulle jag inte 

bara lägga till rocken, utan alla mina kläder. För detta pris är jag

sannerligen villig att ge bort allting ända in på skjortan, och jag förstår nu

att Hans lära är en rent gudomlig sådan. Ja, Han själv är som om Jehova 

nu kroppsligen vore hos oss. Vad mer kunde vi önska oss? Jag kommer 

att vara en budbärare hela natten för att tillkännage hans närvaro på alla 

gator och gränder.”[6] 

Efter dessa ord springer han till Mig, det vill säga alldeles invid brunnen,faller till mina fötter och säger:

 ’Herre, stanna bara ett ögonblick så att jag

kan dyrka dig, ty du är inte endast Kristus, en Guds Son, utan Gud 

själv klädd i köttet tillsammans med oss. ’[7] 

Jag sade: ”Min vän, låt det passera. Jag har redan visat dig hur man skall

bedja. Så bed tysthet, det är tillräckligt. Gör inte alltför mycket idag och 

som ett resultat kanske inte tillräckligt i morgon. Det skall var lagom 

mycket av allting. Om du lägger till rocken till skjortan, så är detta

helt tillräckligt för att göra den fattige till din mycket goda vän för alltid, 

men om du, då han bara ber om en skjorta, skulle ge honom alla dina kläder, 

skulle detta göra honom förlägen och han kommer att tro att du antingen 

vill förbrylla honom eller att du har förlorat förståndet. Och tänk efter, 

ingenting gott skulle kunna ha uppnåtts på detta sätt.[8] 

Men om någon ber dig om en shekel och du ger honom två eller 

kanske tre, så kommer du att göra låntagarens hjärta glatt och ditt 

eget väldigt lyckligt. Om du emellertid ger ett tusen siklar till någon

som kom till dig för att låna endast en, så kommer han att bli ängslig

och tänka: ”Vad betyder detta? Jag bad honom om en shekel och han

vill ge mig allt han äger? Tror han att jag är omättlig, vill han skämma 

ut mig eller har han kanske blivit psykiskt sjuk?”

Och sannerligen säger Jag, en sådan man kommer inte att bli till fördel

för ditt hjärta, och inte heller kommer en sådan attityd från din sida 

att bli till fördel för hans hjärta. Därför, gör bara lagom mycket när det 

gäller allting. Och detta är fullt tillräckligt.”[9] 

Denna instruktion har tillfredsställt översteprästen helt och fullt och hantalar till sig själv:

 ”Ja, ja, Han har rätt i allt. Om man gör precis som han sade,

så är det helt i sin ordning; vad som ligger under eller över detta är antingen 

dåligt eller dumt. Ty om jag idag gav bort allt och det kanske imorgon kom

en ännu fattigare man till min dörr, vad kunde jag då ge honom? Så ledsen

detta skulle göra mig, för jag skulle inte längre kunna hjälpa en ännu 

fattigare människa.

[10] Herren har så absolut rätt om allting och vet hur man ska se till att det 

bästa måttet tillämpas överallt. Därför, all ära, lovprisning och lovord skall 

ges till Honom ensam och den djupaste vördnad från alla hjärtan.

Översättning från engelska av mig.[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  

https://www.jakob-lorber-australia.net