Författare: StureBlomberg (Sida 2 av 7)

Dr. Rochagné Kilian

Detta är en intressant video som lagts upp av dr. Rochagné Kilian. Hon är ursprungligen från Sydafrika berättar hon i en annan video vid en intervju på förre ishockeyspelaren Shaun Newmans Podcast. Hon flyttade för fyra år sedan från Sydafrika till Kanada, där hon sedan dess arbetat som läkare på Akutmottagningen. Alla som arbetat med trauman vet att detta innebär snabba, precisa och kunniga insatser, speciellt i Sydafrika, där man har mycket trafik- och vålds-trauman. Och detta har alltså dr. Rochagné Kilian arbetat med under många år. Efter att ha arbetat en del med sydafrikanska doktorer har jag skaffat mig en stor respekt för deras praktiska och teoretiska kunnande. De är extremt välutbildade, vilket skiner igenom i dr. Rochagné Kilians framställning. Hon är ett proffs.

Blodproppar och blödningar i olika organ är väl kända komplikationer till SARS-CoV-2 infektionen respektive vaccinationen mot densamma. Man har klarlagt vissa orsaksförlopp, men mycket är fortfarande oklart. Denna studie inriktar sig på tänkbara korsreaktioner mellan olika kroppsegna proteiner och de antikroppar som bildas mot SARS-CoV-2 virusets spikprotein i samband med infektion eller vaccination. Korsreaktioner mellan antikroppar och kroppsegna proteiner gör proteinerna odugliga för den funktion de är ämnade för eller att de helt enkelt fungerar fel, vilket är orsaken till s.k. autoimmuna sjukdomar. Sådana autoimmuna sjukdomar kan bli resultatet om man drabbats av en infektion, vid vilken patogenens peptider haft likheter med de kroppsegna mänskliga peptiderna. Detta känner man till sedan tidigare. Denna studie är än så länge bara en preprint och inte peer-reviewed ännu, men bygger på väletablerade metoder för att kartlägga likheter mellan aminosyresekvenser, s.k. epitoper, mellan olika proteinmolekyler. Liknande studier på andra patogener men med användande av samma metodik har sedan länge publicerats av samme och andra författare i peer-reviewed medicinska tidsskrifter. 

Det är väl känt att patienter som haft symptomgivande COVID-19 ofta uppvisar neurologiska komplikationer i form av trötthet, håglöshet, delirium, förvirring, koncentrationssvårigheter och irritation. Man har förmodat att det rör sig om små eller större blödningar eller blodproppar i hjärnan, som orsakats av den s.k. cytokinstormen. Direkt neuronal virusinvasion har också antytts. Men även om direkt virusinfektion i hjärna och nerver har dokumenterats, så är dock fynd av virus i hjärna och ryggmärgsvätska sällsynta och kan knappast förklara omfattningen av symptomen. I denna studie ville man undersöka om spikproteinet i sig självt, och vilken del av spikproteinet i så fall, ensamt kunde framkalla de symptom och komplikationer, som man förknippar med COVID-19. Detta är så mycket mera angeläget eftersom just den s.k. vaccinationen mot SARS-CoV-2 går ut på att producera spikproteiner i stor stor skala i kroppens egna celler, som in sin tur skall ge upphov till produktion av anti-spikantikroppar.

Antikroppsberoende förstärkning (ADE) vid ny exponering för cirkulerande coronavirus riskerar att orsaka omfattande sjukdom  

När det gäller SARS-CoV-1 så har man klarlagt att de försöksdjur, makak-apor, som vaccinerades 2002 med mRNA för SARS-CoV-1 blev avsevärt mycket försämrade när de exponerades för SARS-CoV-1. Alla försöksdjur hade autoimmuna skador på lungorna efter ny exponering. 

I studien från F. Amana et al nedan undersökte man antikroppsreaktionerna från 30 patienter, som haft SARS-CoV-2 och jämförde dem med 6 friska frivilliga som fått två mRNA-injektioner. Man tog blodprover före och efter – för de vaccinerade efter första mRNA-injektionen och två gånger efter den andra.

Antikropparnas funktion är att binda sig till de främmande sjukdoms-alstrarna och dra in dessa i immuncellerna för att där förstöra dem i immuncellernas sopstationer, lysosomerna. Rent intuitivt tycker man att bildning av fler antikroppar (= höga antikroppstitrar) då borde betyda att de främmande sjukdomsalstrarna, t. ex. virus eller bakterier, lättare blir besegrade. Så förhåller det sig emellertid inte vid COVID-19-sjukdomen. 

Denna posting handlar inte om mRNA-injektionerna specifikt, utan tar upp att olika vaccinationer också kan få effekter på andra virussjukdomar, som man inte har räknat med eller kunnat föreställa sig. På samma sätt skulle också en mRNA-vaccination potentiellt kunna ha den effekten att man lättare insjuknar i andra icke besläktade virussjukdomar, och då utgöra en skademekanism inför framtiden. 

Att det bildas blodproppar i samband med blödning efter en skada på blodkärlen är viktigt för att blödningen skall stoppa upp. Å andra sidan får det inte bildas blodproppar i blodkärlen när dessa inte utsatts för någon skada. Detta inträffar tyvärr ibland hos kvinnor, som äter p-piller eller t. ex. hos individer med vissa bristsjukdomar. Balansen mellan blodpropp eller ej hos den friska individen ombesörjes av ett samspel mellan blodkärlets innersta cellager, endotelet, som har en viss mängd heparin inlagrat i sig, samt trombocyterna, som på sitt cellmembran bär en speciell faktor 4, PF4. När det blir en skada på blodkärlen kommer denna faktor i kontakt med kollagen i det omgivande cellagret, varvid PF4 aktiveras och en blodpropp bildas. Så PF4 är en mycket reaktiv molekyl. Normalt blockeras denna reaktivitet av att heparinet från endotelet binder sig till PF4.