Ivermektin som en anti-cancerdrog

Dr. Kathleen Ruddy är en bröstcancerkirurg, som förutom sin långa kliniska erfarenhet också skrivit 5 böcker om bröstcancer. Hon är därför väl insatt i forskningsläget kring cancer. Under en intervju med Jan Jekielik från Epoch Times berättar hon hur förvånad hon blivit när hon förstått att Ivermektin kanske har en mycket stark anti-cancereffekt. När hon började söka i den vetenskapliga litteraturen fick hon klart för sig att det faktiskt fanns 20 års forskningslitteratur om detta, som helt hade undgått henne och alla hennes kollegor. Jag skall bara i korthet redogöra för de tre fall av mycket svår cancer som blivit mirakulöst botade bara några månader efter att man börjat intaga Ivermektin.

Dessa fall bör jämföras med de fall som redovisats i posten om Joe Tippens protocol. Både Fenbendazol och Ivermektin är framtagna som antiparasitmedel, men har tydligen väldigt gynnsamma effekter också på cancer av olika slag.

Prostatacancer med skelettmetastaser

Det första fallet blev hon introducerad till genom en bekant, som kände patienten. Patienten, som var maratonlöpare och för övrigt vid god hälsa och utan ärftlighet för cancer, hade fått två sprutor mot Covid-19. Han arbetade för den amerikanska regeringen och tvingades vaccinerade sig för att inte förlora jobb och pension. Två månader efter den andra sprutan upptäcker man mycket avancerad prostatcancer i sista stadiet (stadium 4), som förmodligen är en direkt konsekvens av mRNA-injektionerna och går under benämningen ”turbocancer”. Under en niomånaders period genomgick han därefter de traditionella behandlingsprotokollen med strålning/cellgifter i flera omgångar och slutligen farmakologisk kastrering (testiklarnas produktion av testosteron slås ut).

Trots detta hade tumören forsatt att växa och det hade tillkommit 11 olika skelettmetastaser. [Prostatacancer sprider sig alltid till ryggmärg och bäcken först.] Onkologerna hade nu kommit till vägs ände och hade inget mera att erbjuda. Patienten bad om mera strålning/cellgifter men fick nej och uppmanades att tala med en präst och söka plats på hospice. En av hans vänner kände dr. Kathleen Ruddy och bad henne ringa och tala med patienten, vilket hon gjorde en gång i veckan. Patienten var i ett uruselt skick, svårt smärtpåverkad och med ett mycket svullet ben som inskränkte hans rörelseförmåga.

I denna desperata situation förde dr. Kathleen Ruddy Ivermektin på tal. Hon hade hört ryktas om att det skulle kunna ha en gynnsam effekt på cancer, men visste egentligen inte så mycket mera. Men eftersom det givits i många miljarder doser som antiparasitmedel utan rapporterade biverkningar så var det värt ett försök. Patienten beslutade att pröva detta.

Långsamt, långsamt började han bli aningen bättre. Efter två månader hade han återbesök på sjukhuset. Det mycket väl kända provet på prostatacancer PSA (Prostate Specific Antigen), som i hans fall varit uppe på mycket höga nivåer som 7-800 (över 4 var patologiskt), var nu endast 1,3 (=normalt). Stor förvåning på sjukhuset.

Han var således ”i remission” (=botad). Nio månader senare var han ute och dansade 4 timmar tre kvällar i veckan, enligt vad han berättade för dr. Kathleen Ruddy. Han genomgick därefter en ny CT-scan. Tre av skelettmetastaserna hade försvunnit, de övriga metastaserna hade inte vuxit utan stannat upp i tillväxt och inga nya hade tillkommit. Det fanns bara en ”hot spot” kvar i prostatavävnaden men röntgenläkaren kunde inte avgöra om detta var en aktiv tumör eller en förändring som orsakats av strålning. Cancern kände patienten inte längre av och den utgjorde inget problem, även om allt ännu inte hade försvunnit. Men han fortsatte med sin Ivermektinbehandling.

Matstrupscancer

Eddie, som var 70 år och ovaccinerad mot Covid-19, hade förlorat 18- 20 kg i vikt under 1,5 år och kunde inte längre svälja eller tala. Han var rökare och drinkare och hade diagnostiserats med två cancertumörer i matstrupen (stadium 3), som inte var åtkomliga för kirurgi. Prognosen för detta tillstånd är mycket dålig med en 5-årsöverlevnad på endast c:a 20%. Så risken att han skulle döda inom det närmaste året var ganska stor.

Patienten som var intresserad av fiske och hade egen fiskebåt ville inte ha med doktorer att göra överhuvudtaget och han vägrade behandling med strålning och cellgifter. Han kände dock till någon som blivit fri från prostatcancer med hjälp av Ivermektin, så också Eddie började ta detta. Långsamt började han kunna svälja samtidigt som han lät bättre på rösten. Efterhand hade han gått upp 6 pund. Efter 6 veckors medicinering med Ivermektin lyckades man övertala honom till att genomgå en ny CT-scan. På CT-scan kunde man inte längre påvisa någon tumör utan allt var borta.

Bäckentumör med levermetastaser

Patienten, som var i 60-årsåldern, hade sedan en tid tillbaka känt en stor knöl i buken. Men eftersom hon bagatelliserade sina symptom och inte ville veta av dem blev det maken, som tog kontakt med dr. Kathleen Ruddy. Patienten hade endast haft ytterst små och sporadiska blödningar från underlivet och misstankarna gick därför inte i första hand till cancer i livmodern. Patienten saknade privata försäkringar, var ovillig att söka sjukhusvård och hade inte råd med en CT-scan (datortomografi), som föreslogs av dr. Ruddy. Dock gjordes ett ultraljud, som är mindre kostsamt och som visade en 6 cm stor tumör i bäckenet, som tycktes ligga i anslutning till tjocktarm, äggstockar och livmoder. En biopsi, som skulle avgöra vilken typ av tumörväxt det rörde sig om, avslogs också av patienten.

Dr. Kathleen Ruddy ringde patienten under några månader men fick hela tiden svaret att ”jag mår bra”, varför hon slutade ringa henne.. Åtta månader senare (dec. 2023) blev hon dock uppringd av patientens make klockan halv 10 på kvällen för att magen var mycket uppsvälld. Patienten kunde inte äta och hade ingen avföring eller gasavgång men vägrade ändå att åka till sjukhus, Genom instruktioner till patienten via telefon kunde hon dock ställa diagnosen att patienten hade akut bukhinneinflammation, vilket är ett dödligt tillstånd utan kirurgi. Det blev omedelbar transport till sjukhus. En CT-scan visade nu en 18 cm stor buktumör – den hade vuxit avsevärt under året som gått. Denna opererades bort i sin helhet men patienten hade tyvärr fått spridning till levern på tre ställen, vilka senare skulle komma att sprida sig ytterligare.

Onkologerna ville nu ge patienten cellgift och hon fick besökstider för detta. Men patienten vägrade och började istället att ta Ivermektin. När man en tid senare gjorde ett nytt ultraljud så var levern helt fri från metastaser. Patienten var mirakulöst botad.

Multicenter observationsstudie

Dessa tre fall är mycket anmärkningsvärda och är värda att tas på allvar. Det har dr. Kathleen Ruddy gjort genom att ge kännedom om dem.. Sannolikheten för att dessa tre remarkabla tillfrisknanden skulle ha skett av en slump eller av en annan orsak än behandling med Ivermektin är praktiskt taget noll. Ändå måste Ivermektins inverkan på cancer bevisas på sedvanligt vetenskapligt sätt med en studie. Tyvärr finns det flera hinder för sådana studier. Vad dr. Kathleen Ruddys därför vill göra är en stor observationsstudie på följande sätt: Patienter med cancer, som av sig själva beslutat att ta Ivermektin – som tillägg till eller istället för cellgifter – skall följas och jämföras med cellgiftspatienter. Man har decennier av historiska kontroller. Studien har redan börjat som en multicenter studie med den välkände intensivvårdsläkaren dr. Paul Marik i ledningen.