Antikropparnas funktion är att binda sig till de främmande sjukdoms-alstrarna och dra in dessa i immuncellerna för att där förstöra dem i immuncellernas sopstationer, lysosomerna. Rent intuitivt tycker man att bildning av fler antikroppar (= höga antikroppstitrar) då borde betyda att de främmande sjukdomsalstrarna, t. ex. virus eller bakterier, lättare blir besegrade. Så förhåller det sig emellertid inte vid COVID-19-sjukdomen.
Man har här tvärtom visat att ett robust antikroppssvar är förknippat med fördröjd bortrensning av virus (=clearance) och en intensivare och svårare infektion. Endast 9% av patienterna med ett starkt antikroppssvar (=mer än dubbelt så höga antikroppstitrar som normalt) kunde rensa bort virus på sju dagar, medan 57% av de patienter, som hade ett svagt antikroppsvar, rensade bort allt virus på sju dagar. Patienter med robusta antikroppssvar visade sig ha höga IgG-titrar före eller samtidigt med IgM-toppen. Så skall det normalt inte vara – IgM skall alltid föregå IgG med 7-14 dagar – och kan tydas som att de höga IgG-titrarna består av inadekvata antikroppar och är ett resultat av ett minne av tidigare coronainfektion.
REF: Fierz, Walter and Walz, Brigitte Walz. “Antibody Dependent Enhancement Due to Original Antigenic Sin and the Development of SARS.” Front. Immunol., 05 June 2020. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fimmu.2020.01120/full
Vidare: När en mRNA-injektion (Pfizer eller Moderna) ges till en person som återhämtat sig från en COVID-infektion har studier visat att en mRNA-injektion snabbt ökar antikroppstitrarna (koncentrationerna) till mycket höga nivåer.
REF: Moore, John. “Approaches for Optimal Use of Different COVID-19 Vaccines: Issues of Viral Variants and Vaccine Efficacy.” JAMA. Published online March 4, 2021. https://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/2777390