Endast den som simmar mot strömmen når källan

Kategori: Vetenskap (Sida 4 av 6)

Fallbeskrivning om COVID-19 och intravenöst C-vitamin 

 Det gäller min äldre syster, 81 år, boende i Denver, USA, som varit rökare under hela sitt liv och rökt 15 cig./dag. Hon slutade emellertid i mars 2016 efter att ha befunnits gravt hjärtsjuk och fått två ”stentar” inopererade i förträngda kranskärl till vänster hjärtkammare. Fredagen den 6 mars i år fick hon en ny stent inopererad på grund av en nytillkommen 95% förträngning i det kranskärl som försörjer hjärtats högra kammare (arteria circumflexa). Det bör dock poängteras att hon aldrig haft någon hjärtinfarkt eller ens tecken till kärlkramp och hjärtat har visat god slagkraft.   

Fortsätt läsa

OM VITAMIN C

(Publicerad 4 mars, 2020)

Problemet med Vitamin C är att de flesta doktorer betraktar det endast som ett vitamin – punkt slut. Det visar sig vara så oändligt mycket mera och har av vissa doktorer ansetts vara för kroppen det som oljan är för bilmotorn, ett absolut nödvändigt smörjmedel.

Fortsätt läsa

VITAMIN C, SEPTISK CHOCK OCH ARDS

Vitamin C – antioxidant och stresshormon

Askorbinsyra (= Vitamin C) bildas ur glukos i levern. Det transporteras intracellulärt med hjälp av ett protein, SVCT2 (Sodium-dependent Vitamin C Transporter 2), huvudsakligen till binjurar, hypofys, neuron, leucocyter, lymfocyter och makrofager1 där det lagras i hundrafaldigt högre koncentration än i plasma. Anledningen till att djur producerar så stora mängder av Vitamin C är att denna metabolit inte huvudsakligen är ett vitamin utan kroppens viktigaste antioxidant samt ett stresshormon. Följaktligen ökar produktionen av askorbinsyra vid stress 2. En get, som blir skrämd, kan t. ex. lätt fördubbla sin produktion av askorbinsyra och kan under extrema situationer nå så höga nivåer som nämnts ovan i stycket ”Om Vitamin C” (100g/dag).  

För att förstå C-vitamins betydelse vid behandling av sepsis är det viktigt att veta att närvaro av C-vitamin i binjure, hypofys och neuron är en absolut förutsättning för att dessa organ skall kunna syntetisera dopamin, noradrenalin, adrenalin, vasopressin (=antidiuretiskt hormon, ADH) samt neurotransmittorer 3, och detta har varit känt sedan väldigt länge 4. Askorbinsyra är nämligen en nödvändig co-faktor till två koppar-innehållande enzymer, ’dopamine-hydroxylas’ och ’peptidylglycin alfa-amidating monooxygenas’, för denna syntes. Utan Vitamin C fungerar således varken stressmekanismerna, immunförsvaret eller nervsystemet.  

Fortsätt läsa

Blodets koagulation är icke-reducerbart komplext

Rube Goldberg-maskiner:

Tecknaren Rube Goldbergs namn förknippas ofta med s.k. Rube Goldberg-maskiner som är skämtteckningar där orsak-verkan förloppet sker i en mängd till synes onödiga mellansteg. Och det är detta som är hela skämtet – det tycks vara så onödigt med alla dessa mellansteg. Det är det naturligtvis inte. Alla steg behövs för att den slutliga händelsen skall inträffa. Och tar man bort ett mellanled så kommer inte den slutgiltiga händelsen att inträffa. På så sätt kan förloppet beskrivas som icke-reducerbar komplexitet. På skämtteckningen nedan beskrivs t. ex En Enkel Väckarklocka – som dock inte är så enkel, utan tvärtom ganska komplicerad. ”/”

Förklaring: Den morgonpigga fågeln (A) kommer på besök och plockar upp en mask (B) och råkar då dra i ett snöre (C), som masken är fästad vid. Detta får ett pistolskott att gå av (D). Kulan (E) spräcker ballongen (F), vilket gör att tegelstenen (G) faller på sprayflaskans (I) knopp (H) som gör att tvättsvampen (K) blir blöt av parfym (J) – Då tvättsvampen ökar i vikt kommer den att sjunka och då dra i ett snöre  (L), som lyfter ena ändan av en bräda (M) – en kanonkula (N) faller nu ner på näsan på den sovande gentlemannen och drar ut en kork (O) ur en vakuumflaska (P) som gör att iskallt vatten samtidigt hälls över honom och således hjälper till vid väckningen.

Man kan notera att det endast är det kalla vattnet och kanonkulan som väcker honom. Men för att komma dithän behövs alla mellan led – inget enda kan plockas bort. Systemet är således icke-reducerbart komplext.

Fortsätt läsa

Darwin måste få ifrågasättas: Svar till Patrik Lindenfors

    Man får genom Jonathan Wells ta del av en flera decennier lång expertdebatt i de stora vetenskapliga tidskrifterna Science, Nature m.m. angående tio olika ’ikoner’ för evolution bl.a. Darwins finkar, Haeckels fosterteckningar och den fyrvingade bananflugan. Varje isolerad debatt tycks inte få några stora negativa konsekvenser för evolutionsteorins ställning som förklaringsmodell. Men Jonathan Wells sammanställning av samtliga expertdebatter är enligt vår mening förödande för evolutionsteorin. Hans välskrivna debatt-presentationer har därför lett till en hätsk personlig smutskastnings-kampanj gentemot honom själv. Vad annat vore att förvänta? Att argumentera med hjälp av hån, förödmjukelser och förföljelse av dissidenter har nämligen en lång tradition inom darwinismen och beror på att evolutionsteorin inte är en vetenskaplig utan ateistiskt filosofisk teori, som försvaras med en i det närmaste religiös glöd. Man behöver bara påminna om utfrysningen och förlöjligandet av lamarckisten Paul Kammerer, som tyvärr också ledde fram till dennes tragiska självmord 1926. Detta sätt att argumentera har varit så utbrett (och är det än i dag) att en framstående entomolog såg sig manad att till och med i förordet till Everyman Library’s hundraårsutgåva (1959) av Darwins The Origin of Species fästa uppmärksamheten på detta problem. Han skrev: ”Förhållandet att vetenskapsmän skyndar till försvar för en lära som de inte kan definiera vetenskapligt och ännu mindre bevisa med vetenskaplig stränghet och att de istället försöker bevara dess anseende hos allmänheten genom att undertrycka kritik och avlägsna svårigheter, är onormalt och icke önskvärt inom vetenskapen.”(1)

Fortsätt läsa

PM Nilsson har fel om Intelligent Design

(Publicerad 27 december, 2013)    Historikern Per Mikael Nilsson har skrivit två svar gentemot idéhistorikern och den f.d. kristdemokratiske riksdagsledamoten Per Landgrens inlägg i Intelligent Design-debatten (”Intelligent Design är samma sak som kreationism” och ”Intelligent Design är lika relevant som astrologi”). Det går inte att ta miste på den indignation som en upprörd Per Mikael Nilsson känner inför att någon vågar sig på att ifrågasätta det rådande paradigmet och som vanligt är i den här typen av diskussioner får man nästan intrycket av att rätt och fel i sakfrågan är en fråga om moral – med PM Nilsson på den rätta sidan, naturligtvis. Artiklarna ger nästan intryck av att vara skrivna i affekt vilket skulle kunna förklara den stora mängden värdeord och den lilla faktabaserade argumentationen. 

Fortsätt läsa

Evolutionsteorin i ett nötskal

 Enligt den darwinistiska evolutionsteorin har olika arter i naturen utvecklats från en enda gemensam anfader genom s.k. naturligt urval, där den starkaste eller bäst anpassade avkomman överlever medan de svaga och dåligt anpassade går under i konkurrensen. Om man t.ex. funderar över hur den moderna geparden eller gasellen kommit till så föreställer sig teorin utvecklingen ungefär på följande sätt: En föregångare till en modern gepard började jaga en föregångare till en modern gasell. Både geparden och gasellen var från början ganska långsamma. De snabbare geparderna fångade de långsammare gasellerna, som dog ut. Långsamma geparder lyckades aldrig fånga några gaseller, förblev hungriga och dog också ut. Båda arterna har nu blivit av med de långsammaste individerna inom sin art och som helhet har båda arterna blivit snabbare. De snabbare geoparderna fångade åter de långsammaste gasellerna, som dog ut. De långsamma geparderna lyckades inte heller nu fånga några gaseller, förblev hungriga och dog också ut. Och så där håller det på. 

Fortsätt läsa

Den moderna vetenskapen utvecklades endast i det kristna Europa

Det finns en tredje skröna som berättar att det råder en motsättning mellan vetenskap och religion och att vetenskapen utvecklades i kampen emot religiösa ”fördomar”. Detta stämmer inte. I själva verket gick det till så här:

Alla de stora vetenskapsmännen var kristna tänkare

 Den moderna vetenskapen utvecklades på ett enda ställe och vid endast ett tillfälle i historien: i det kristna Europa. Detta är ett ovedersägligt faktum. Det som vi känner som empirisk vetenskap och vetenskaplig metod utvecklades inte i någon annan avancerad civilisation på jorden – inte i Kina, inte i Indien, inte i Arabien, inte i Japan, inte i Amerika och inte ens i Grekland eller Rom. Utan endast i det kristna Europa. Och det finns flera orsaker till varför det blev så. De som utförde de vetenskapliga bedrifterna var alla djupt kristna eller troende människor; Nicolaus Kopernikus (astronomi), Galileo Galilei (fysiker), Johannes Kepler (astronom och fysiker), Sir Isaac Newton (den moderna fysikens grundare), Sir Francis Bacon (filosof), René Descartes (matematiker och vetenskapsman), Robert Boyle (den moderna kemins grundare), Michael Faraday (uppfinnare av den elektriska generatorn och transformatorn), Matthew Maury (oceanografins grundare), James Prescott Joule (termodynamikens första lag), Louis Pasteur, James Clerk Maxwell (termodynamik och elektro-magnetismen), lord William Kelvin (fysiker och absoluta temperaturskalan), Werner Karl Heisenberg (kvantum-mekanik och Osäkerhetsprincipen), Werner von Braun (utforskningen av rymden), Max Planck, Albert Einstein (relativitetsteorin) m.fl. och Gregor Mendel icke att förglömma. Härvid intar Max Planck och Albert Einstein en särställning eftersom de inte var ortodoxa. Men de var  inte ateister. Detta är ett ovedersägligt och lite generande faktum för ateisterna, som man gärna vill vifta bort. 

Fortsätt läsa

Inkvisitionen av Galileo Galilei – vad hände egentligen?

(Publicerad 19 november, 2012)

  Det finns en skröna som alltid berättas när man skall håna de kristna för deras förment dåliga verklighetsuppfattning – den om att kyrkan alltid trott att jorden varit platt. I själva verket har de kristna alltid vetat att den varit rund. Och det visste Pythagoras redan 500 år f. Kr. Idén om den platta jorden är knuten till en enda person, Kosmas Indeukopleustes, en ’nestorian’ på 300-talet e. Kr. men inte till någon annan. Och ber man en ateist om referens till någon kyrklig person som hävdat detta så lyckas de inte prestera en enda. Ty det finns inga andra och denne ende känner de oftast inte till.

Galilei själv djupt religiös

 Det finns en annan skröna – den att Galilei skulle ha angripit den religiösa tron på en Gud. Inte alls. I själva verket var Galilei hela sitt liv djupt religiös. Hans båda döttrar var t.ex. nunnor och den äldsta av dem, Marie Celeste, var hans ständiga vetenskapliga supporter och den som korrekturläste och renskrev hans vetenskapliga manuskript. 

Aristoteles-anhängarna var värsta motståndare

 De som gjorde mest motstånd mot Galileis teleskopiska observationer på 1600-talet var inte heller de katolska kardinalerna i Vatikanen och inte ens påven Urban VIII, utan de ateistiska och aristoteliska filosoferna på den s.k. ’Lodjursakademin’, som var knuten till Vatikanen för att komplettera Bibeln med en materiell världsbild (Bibeln handlar bara om det andliga och människans förhållande till Gud). Denna speciella kombination av Bibel och Aristoteles har sedan 1200-talet benämnts ’skolastiken’, med Thomas av Aquino som en av dess främsta företrädare. 

Påven intresserad av vetenskap – filosoferna bokstavstroende

 Den verkliga historien om Galilei är denna: Galilei hade ett flera decennier långt vänskapsförhållande till kardinal Maffeo Barberini, som senare kom att bli påven Urban VIII. Denne Barberini hade med intresse och entusiasm tidigt tagit del av och accepterat Galileis kosmologiska observationer och själv ofta tittat i hans teleskop. Emellertid hade de aristoteliska filosoferna på ’Lodjursakademin’ i flera öppna debatter hånats och fått storstryk av Galilei när det gällde t.ex. Aristoteles uppfattningar om tyngdkraft och isens flytkraft, som Galilei genom experiment lätt visade vara helt galna. Man måste förstå sammanhanget: Filosoferna var bokstavstroende och försvarade en teori som stått sig oförändrad i mer än 2.000 år medan Galilei var en av de allra första att hämta kunskap från experiment, t.ex. experiment om friktion, kulor på sluttande plan etc., etc. Filosoferna blev utskrattade, utskämda och förbittrade. Så de hade inget gott öga till den intelligente och humoristiske Galilei. Som bokstavstroende aristoteleaner var de därför ängsliga att hela Aristoteles världsbild skulle falla sönder genom Galileis angrepp och de själva förlora sin makt och sitt tolkningsföreträde. När frågan om månens skrovliga yta och Galileis övriga astronomiska fynd kom på tal kände de därför att de behövde en större auktoritet än Aristoteles att luta sig emot och de valde – kyrkan! Filosoferna hade erbjudits att själva titta i Galileis teleskop men vägrade med motiveringen att de inte litade på att teleskopet återgav månen och övriga kosmologiska fynd på ett korrekt sätt. 

Missuppfattning av Bibeln

Istället hittade de ett ställe i Bibeln (Joshuas bok) som de kunde utnyttja mot Galilei. Men deras tolkning av detta Bibelställe bygger på en missuppfattning. I Joshuas strid kring Jericho bad han att solen skulle förbli med judarna (’stå stilla’) tills kampen var vunnen. Med hjälp av en dominikan-pater tolkade de aristoteliska filosoferna detta som att man endast kunde be solen ”stå stilla” om den dessförinnan rört på sig. Och de menade att detta visade att Bibelns syn var att solen normalt snurrade kring jorden. Alltså ”hädade” Galilei när han i likhet med Kopernikus ansåg att jorden rörde sig kring solen. Återigen förlitade sig filosoferna på bokstavstro, denna gång på Bibeln istället för på Aristoteles skrifter. Men detta bibelställe avsåg inte den fysiska solen utan den andliga solen (=Gud). Som så mycket annat i Bibeln finns det en symbolik inbakad i texten. 

Galileis försvar

 Galilei försvarade sig vältaligt. Han anförde att de aristoteliska filosoferna misstolkat Bibeln och att denna inte på något sätt stod i motsättning till hans vetenskapliga upptäckter. Han skrev: ”Jag tror att Bibelns avsikt är att övertyga människor om sanningar som krävs för deras frälsning, sådana som varken vetenskapen eller något annat skulle kunna göra trovärdiga utan endast Den helige andes stämma”. Således tvivlade han inte på att Bibelns uppgift var att ge människan andlig befrielse. 

 När det gäller den materiella världen skrev han så här: ”Jag anser dock icke att man måste tro att samme Gud som gett oss våra sinnen, vårt tal, vårt intellekt skulle ha velat att vi åsidosatte bruket av alla dessa, för att istället lära oss sådant, som vi med dessas hjälp skulle kunna komma underfund med själva, särskilt ifråga om dessa vetenskaper som inte omnämns med ett enda ord i Den heliga skrift, och framför allt i astronomin, som ägnas så föga uppmärksamhet att ingen av planeterna nämns vid namn. Om de heliga skrifternas avsikt hade varit att lära människorna astronomi, skulle de med största säkerhet inte ha förbigåtts så totalt.” (Dava Sobel: ”Galileis dotter”sid. 63). En av de stora tjusningarna med livet är alltså att undersöka naturen. För detta ändamål har vi fått vårt intellekt. Och det är meningen att vi skall använda det – inte bara rabbla upp vad som står i en bok. Därför står det helt avsiktligt ingenting om vetenskap i Bibeln, framförallt inte något om astronomi. Så det är helt tillåtet att ha en alldeles egen uppfattning om detta och det finns ingenting i Bibeln som står i motsättning till vetenskap. Detta var Galileis uppfattning. 

”Klassiskt självmål”

 Han hade dock i denna vetenskapliga fejd inte bara retat upp filosoferna på Lodjursakademien utan också i sin bok om kosmologi, ”Dialog om tidvattnet”, låtit den person som företrädde påven Urban VIII:s åsikter få heta Simplicio, vilket betyder dumsnut. Således ett klassiskt självmål ! Och efter detta självmål var det lättare för de aristoteliska filosoferna att övertala Urban VIII att inte längre tillåta Galileis angrepp på den aristoteliska kosmologin. Mycket annat stod också på spel – inte minst hur katolikerna skulle klara den protestantiska anstormningen från norr.

Galileis husarrest pinsam för påven

 Galilei inställdes till inkvisition i april 1633. Detta har ofta i bild framställts med Galilei omgiven av en mängd mycket bestämda kyrkliga prelater. I själva verket gick det mycket stillsamt till. Han förhördes av två tjänstemän och en sekreterare varvid protokollet senare förelades de kyrkliga företrädarna. Det kan också vara värt att notera att 3 av 9 kardinaler motsatte sig inkvisitionen. Frågor och svar nedtecknades och har återgivits ord för ord i Dava Sobels bok, vilket kan var intressant läsning. Han dömdes sedan till husarrest i ärkebiskopen av Sienas stora hus där han kom att träffa och hålla hov inför hela den europeiska intelligentian, bl.a. Descartes, vilka inbjudits av ärkebiskopen. Protestanterna välkomnade entusiastiskt Galileis vetenskapliga insatser och hans bok översattes inom kort till en mängd olika språk, varvid han blev mycket berömd och fick inflytelserika vänner över hela Europa. Hela tillställningen med det öppna huset hos ärkebiskopen blev dock så pinsam för påven Urban VIII att Galilei efter 5 månader frisläpptes från sin husarrest och fick åka hem. 

« Äldre inlägg Nyare inlägg »